Hyresrättens historia del 2

På 1920-talet var hyrorna väldigt höga samtidigt som bostadsstandarden var låg. Skillnaden mellan de rika och fattiga var stor. 1928 höll partiledaren för Socialdemokraterna, Per Albin Hansson, sitt folkhemstal där han pratade om riktningen för det samhälle som socialdemokraterna ville bygga, med en politik som omfattar alla. Det skulle bli en ny politik för hela nationen.

1930-talet till 1960-talet

Socialdemokraterna kunde efter valet 1928 bilda regering och inriktningen följer det Per Albin Hansson pratat om. En expansiv finanspolitik ska öka sysselsättningen och folket ska känna trygghet i sin vardag och över sin bostadssituation. Byggandet av nya bostäder kommer att spela en central roll.

De två socialdemokratiska politikerna Alva och Gunnar Myrdal tyckte att det föddes för få barn i Sverige, detta till följd av att familjer hade ont om pengar och dessutom redan bodde väldigt trångt. Därför ville Alva och Gunnar Myrdal ge stöd till barnfamiljer med bättre bostäder, fri sjukvård, barnbidrag och bättre barnomsorg. Den socialdemokratiska regeringen gav kommunerna ansvar och stöd för att bygga fler bostäder till barnfamiljer. Familjerna fick familjebidrag baserat på antal barn och hyreskostnad. För en familj med fem barn eller fler gavs en hyressänkning på det maximala 50 procent. Den Bostadssociala utredningen, som började i början av 1930-talet och pågick ända tills 1947, innebär stora förändringar för svensk bostadspolitik under efterkrigstiden. Efter kriget var det dessutom högkonjunktur i Sverige, något som ledde till att fler bra bostäder som de flesta hade råd med byggdes. Standarden på lägenheterna hade höjts väldigt mycket i jämförelse med i början av 1900-talet. På 1940-talet hände även annat som kom att påverka positivt, bland annat den nya hyreslagen som kom 1942. Det var nu som besittningsrätten till en förhyrd lägenhet infördes. Kommunerna inrättar hyresnämnder, samtidigt som Hemmens Forskningsinstitut bildad. De genomför studier om kökens utformning och utrustning vilket ledde till rymligare köksmått med mera. 1948 bildas även Bostadsstyrelsen vilket får till uppgift att leda genomförandet av den nya bostadspolitiken. Riktlinjer som att en industriarbetare inte bör betala mer än 20 procent av sin disponibla inkomst för att hyra en lägenhet med två rum och kök införs bland annat. Bostadsbristen är dock fortfarande stor och svaret från regeringen blir en plan att under en tioårsperiod bygga en miljon lägenheter, det som senare kom att kallas för miljonprogrammet.

1960-talet fram tills idag

Mellan 1964 och 1975 byggdes 1,4 miljoner bostäder. Skärholmen i Stockholm, Rosengård i Malmö och Hammarkullen i Göteborg är exempel på områden som byggdes då. På 1970-talet var bostäderna i Sverige väldigt moderna, billiga och hade det människor behövde. De nya förorterna som växt fram saknade dock bra kommunikationer som buss och tunnelbana. Detsamma gällde arbeten och samhällsservice. De nya städerna kom att kallas för sovstäder, jobben och kulturen fanns i storstaden och på kvällen åker man hem till sovstaden för att sova. År 1968 reformerades jordabalken kapitel 12, alltså hyreslagen, och innebar stora fördelar för hyresgästerna. Den senaste stora ändringen för hyresgästerna skedde 2011 då nya regler för hyressättningar infördes. Förhandlingsöverenskommelser enligt hyresförhandlingslagen skulle nu komma att bestämma normen för hyrorna, istället för att som förr då de kommunala bostadsbolagen var de som satte hyresnormen.

Comments are closed.