Formen bostadsrätt

Bostadsrätter har funnits i Sverige sedan 1800-talet men utformningen av hur en bostadsrätt fungerar har förändrats väldigt mycket sedan dess. Idag är en bostadsrätt en upplåtelseform där medlemmarna i en bostadsrättförening har rättigheten att bo och nyttja en lägenhet eller bostad mot en hyra. Hyran betalas oftast månadsvis men kan också betalas kvartalsvis eller halvårsvis. Hyran, som är en årsavgift, beräknas vanligen genom andelstal vilket talar om bostadsrättighetens andel av föreningens tillgångar och skulder.

Bakgrunden till formen bostadsrätt

Anledningen till att man införde denna ägandeform av en bostad var från början att göra det möjligt för föreningar att tillsammans med medlemmarna bygga ett hus. Detta skulle kunna ske då medlemmarna skulle kunna göra besparingar genom att bo i en bostadsrätt och det var medlemmarnas besparingar som skulle finansiera byggandet av huset. År 1930 kom bostadsrättsföreningarna (Brf), innan dess fanns bostadsföreningar (Bf). Idag finns det dock strax under 350 bostadsföreningar kvar i Sverige, men inga nya sådana får bildas. Runt mitten på 1960-talet byggdes det i snitt cirka 90 000 lägenheter per år och bostadsfrågan var en stor politisk fråga. Sveriges moderna bostadspolitik utformades också runt dessa årtal. Fastighetsägarledda omvandlingar startade snabbt på 1970-talet, en omvandling som gjorde att bostadsrätter hade en klar fördel, nämligen att fastighetens lån kunde fördelas mellan lägenhetsinnehavarna. Detta möjliggjorde att boendekostnaderna för de boende lindrades samtidigt som möjligheterna till finansiering av renovering förbättrades. I början så var formen oklar för många, då det var något nytt att sätta sig in i. Sedan dess har antalet bostadsrätter i landet ökat i snabb takt. År 2009 fanns cirka 750 000 lägenheter som var bostadsrätter. Detta var en ökning med 51 procent på 17 år. I slutet av 2015 fanns det knappt 968 000 lägenheter i bostadsrättsform. De utgjorde då 41 procent av det totala bostadsbeståndet i Sverige. Hyresrätterna är fortfarande den dominerande bostadsformen men i vissa kommuner, som Stockholm och Uppsala finns det fler bostadsrätter än hyresrätter. Antalet bostadsrätter kommer med största sannolikhet att fortsätta ta mark från hyresrätterna. Frågan är vad som händer när bostadsrätterna blir den dominerande bostadsformen, kommer det satsas på att bygga fler hyresrätter för att jämna ut siffrorna eller kommer man låta bostadsrätterna fortsätta dominera.

Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar

Skillnaden mellan dessa är att bostadsrättsföreningar har den egna Bostadsrättslagen medans bostadsföreningar styrs av Lagen om ekonomiska föreningar. I en bostadsrätt som tillhör en bostadsrättsförening finns ingen begränsad tid på hur länge man får bo i bostaden, det kan det dock finnas i en bostadsförening, något som är viktigt att ta reda på ifall man köper en lägenhet i en bostadsförening. Det finns även andra skillnader på hur de olika föreningarna styrs, och att sälja en bostad i en bostadsförening ses som krångligare än att sälja en bostad i en bostadsrättsförening då en bostadsförening har mer regler och stadgar att förhålla sig till. I en bostadsförening finns det ingen övre instans utan det är styrelsen som har hela bestämmanderätten. Avgifterna i en bostadsförening kan också se olika ut, inträdesavgifter ock liknande kan finnas.

Comments are closed.